Att underlätta för miljövänliga transporter, cyklister och flanörer är en central fråga. Därför är teknikutveckling, nya drivmedel oerhört viktigt, liksom strävan att färre ska vara beroende av bilen för sina transporter.
Stockholm är en internationell stad och behöver goda kommunikationsmöjligheter till övriga världen.
Bygg ut kollektivtrafiken
Det behövs en ordentlig utbyggnad av kollektivtrafiken och krafttag för att få trafiken att gå oftare och i tid.
Byggandet av Citybanan – den tvåspåriga järnvägen i tunnel för pendeltåg genom Stockholm med två nya stationer vid City och Odenplan är ett av de viktigaste infrastrukturprojekten som görs i vår stad. Dessutom måste Mälarbanan byggas ut för att Citybanan ska få full effekt med ökad turtäthet och kortad restid.
Tvärbanan ska byggas ut i norr, från Alvik till både Kista och Solna liksom den från Hammarby Sjöstad till Slussen.. Spårväg Syd behövs för att utveckla hela Söderort.
Per:
Varför skall Tvärbanan till Slussen. Det är mycket dyrt med tunnelprojektet och folk vill hellre till Medborgarplatsen. Det finns redan spår på Åsögatan, men annars är Folkungagatan ett bra alternativ. Via Södermalmsallé får man en smidig anknytning Pendeltågen och vid Zinkensdamm till Röda linjen. Låt Tvärbanan sen fortsätta som 4:an eller låt den ta vägen över Kristineberg och ansluta till den planerade spårvagnen från Strandvägen.
Framför allt dra inte tvärspårvagnen till Slussen, det är ett dåligt och dyrt förslag.
Moderna spårvagnar är bekväma, snabba och kapacitetsstarka. Det är dags att dra nytta av det även i innerstaden. Att förlänga Djurgårdslinjen till Centralen genom city är ett första steg som sedan ska leda vidare till Kungsholmen.
Per:
Ännu smartare är att låta spårvagnen gå från Strandvägen, BirgerJarlsgatan (anslutning röda linjen vid Stureplan), vidare Kungsgatan (anslutning gröna linjen vid Hötorget), Kungsbron (anslutning till tågtrafik), Fleminggatan (anslutning blå linjen vid station Fridhemsplan) och vidare ut till Kristineberg (se ovan).
Att dra spårvagnen Hamngatan Klarabergsgatan och sen försöka trixa sig fram till Fleminggatan är ett dyrt och svårt problem. Det blir för trångt. Det blir dåliga lösningar. Det blir bullrigt i affärerna under gatan. Det blir onödigt dyrt, med alla förstärkningar.
Även möjlighet till kollektivtrafik på vattnet ska användas som en lösning på trafikproblemen i Stockholm, t ex så kan tvärbanan vid Kristinebergsstrand anslutas till vidare båttrafik västerut.
Alla bussar, tunnelbanor, pendeltåg och båtar i linjetrafik ska vara tillängliga för alla, oavsett handikapp. Likaså ska information om trafiken, exempelvis på hemsidan, vara tillgänglighetsanpassad. Stadens måste se till att vägar och områden kring kollektivtrafiken är tillgängliga.
Per:
Man måste kunna köra ombord med sin Permobil eller Minicrosser. Det innebär att hållplatserna måste höjas i nivå med bussarnas golv och att Staden bör kämpa för att, efter 150 år, skall perrongerna på tågstationerna höjas till vagnsnivå (som på Tunnelbanan) så att funktionshindrade, men även pappor med barnvagn och två väskor, kan komma ombord vid varje dörr. (Att ha en handikapphiss och två handikapplatser på fjärrtågen är bara hånfullt.)
Kollektivtrafiken måste ständigt utvecklas. Möjligheten att påverka lokala lösningar i kollektivtrafiken bör utvecklas. Hållplatser och stationer ska ha hög komfort och förses med exempelvis regnskydd.
Flera trafikprojekt
Idag en samsyn mellan Stockholms stad, regionen och staten om behovet av trafikutvecklingen.. Det är en rekordsatsning på kollektivtrafik som nu ligger framför oss. Men också en satsning på vägar som ökar framkomligheten i Stockholm. Förbifart Stockholm, trafikleden som ska leda trafiken runt, istället för genom Stockholm ska förverkligas. Den ska gå från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr och kommer att avlasta övriga förbindelser.
Per:
Det finns redan färdiga planer på att Förbifart Stockholm skall fortsätta i en länk hela vägen till Nynäshamnsvägen och avlasta den redan fulla Söderleden.
Stockholmsregionen är beredd att bidra med halva kostnaden när staten bidrar med den andra halvan av investeringarna på sammanlagt 100 miljarder kronor, i såväl kollektivtrafik som nya vägar.
Genom att införa nya trängselskatter och höja avgifterna klarar vi att finansiera både Förbifart Stockholm och andra vägprojekt. För att möjliggöra detta ska trängselskatten justeras så att den följer inflationen när Förbifart Stockholm börjar byggas 2012. När Förbifarten öppnas för trafik 2020 kommer även en trängselskatt att tas ut på Essingeleden.
Per:
Vid en dragning för Folkpartiet av KTH framkom att Trängselavgifter endast har lett till ökad framkomlighet (för direktörer där banken betalar parkering). Trängselavgifter har inte lett till några miljövinster. Folkpartiet har alltid varit och är emot Trängselavgifter. Vi byggde en hel valkampanj på detta och ingenting har ändrats. Det är viktigt även för de privilegierade innerstadsborna att trafiken kan ledas utanför staden. Därför skall alla vara med och betala genom vanliga skatter. Skall vägar finansieras med avgifter skall avgiften endast tas ut från de vägar man vill finansiera. Allt annat är emot allt rättstänkande.
Ta bort trängselskatten. Beskatta alla rättvist. Det är inte rimligt att ta ut trängselskatt på kringfartsleder. Då är det vägtull. Vill man ha vägtullar får detta inte vara ett godtyckligt tullande utan kräver en klar policy.
Detta avsnitt av FP policyn kräver att man tänker efter ordentligt.
Folkpartiet menar att det behövs ytterligare utveckling av trafikområden. Den sedan länge planerade och diskuterade ringleden runt staden nu måste fullbordas genom Österleden. Klarastrandsleden behöver byggas ut. Då skulle gator som Sveavägen, Torsgatan och S:t Eriksgatan avlastas från gemomfartstrafik och köerna längs Klara sjö och på Centralbron skulle lätta.
Per:
Ja - Österleden måste byggas snarast. När Österleden är byggd så skall den ta hand om trafiken som idag går på Klarastrandsleden. Bygg inte ut Klarastrandsleden. Tvärtom! Lägg igen Klarastrandsleden och gör den till ett vackert promenadstråk. Genom Klarastrandsleden och Centralbron tvingas all trafik till City/Klara. När Österleden byggts, behöver ingen trafik gå genom City och Klara för att komma från ena sidan av stan till den andra.
När Stockholm växer måste vägnätet utvecklas. Samtidigt är det nödvändigt att många trafikanter ställer om till miljövänliga bilar. Miljözoner är ett verktyg som vi vill använda för detta.
Per:
Miljözoner innebär att viss trafik förbjuds på vissa gator. Typ bilar med dubbar på Hornsgatan. Detta är ren populism och ett sätt att undvika att lösa trafik och transportproblem. I förlängningen skappar detta mer problem än man löser. Det är som att lösa brusten blindtarm med en hel näve Alvedon. (Jmf Trängselskatt) Detta är inte ett Folkpartistiskt sätt att lösa problem. I stället skall vi tala om hur man bäst löser transport och kommunikationsproblem. Det är svårare, men inte oöverstigligt.
Under innevarande mandatperioden har beslut om Slussens framtid fattats och projektet kan förverkligas. Vid Slussen skapas en ny knutpunkt för möten, kultur och trafik.
Per:
Slussen skall inte vara en knutpunkt för trafik. Förutsättningarna för en ombyggnad för Slussen var från början helt felaktiga. Trafikmängden vid Slussen kommer att vara obetydlig. Tvärbanan till Slussen är en idiot dyr och meningslös lösning. Bussterminalen är ett svindyrt och fult provisorium, då bussarna rimligtvis bör ansluta blå linjen vid Orminge eller möjligen Henriksdal. Den stora skandalen är att man inte tar detta tillfälle i akt och fortsätter med Tunnelbanan i kassuner fram till Södermalm och därifrån ansluter till Medborgarplatsen. (En klok planerare hade här tagit tillfället i akt och byggt nya stationer vid Medborgarplatsen och Skanstull, då dessa är opraktiska och alldeles för smala. Dessutom skulle anknytning kunna ske närmare till Pendeltågen) . Genom att lägga Tunnelbanan under vattnet kan man sänka Slussen 20 meter och till sist få Stadsmuseet att komma till ytan i all sin skönhet.
På sikt bör den monstruösa Centralbron rivas och ersättas med en tunnel. Strömbron kan rivas redan idag. Dagens mycket begränsade trafik genom Gamla stan kan ledas över Norrbron och Vasabron.
Per:
Centralbron står på Tunnelbanans kassuner och kan inte grävas ned. Man kan inte gräva tunnel under tunnelbanan. Nej, Centralbron ersätts med Österleden och därmed försvinner hela Klarastrandsleds spektaklet och all vägbroar vid Tegelbacken. Att Centralbron skall rivas är nog alla Stockholmare överens om. Kan Folkpartiet göra detta till en valfråga, så blir det succé. Strömbron skall också rivas. Frågan är om man inte rentav skall förbjuda genomfart genom GamlaStan för annat än bussar och Taxi.
Snabba transporter och kortare restider ökar förutsättningarna för ett fortsatt starkt näringsliv. Vi vill se höghastighetståg mellan Stockholm och kontinenten. Europabanan kan bli en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm – Köpenhamn-Hamburg.
Per:
Lägg bara inte höghastighetstågens spår genom GamlaStan Riddarholmen.
Se till att Stockholms Central aldrig mer får bli slutstation för några tåg. Tåg söderifrån skall vända i Uppsala och tåg norrifrån skall vända i Södertälje. Centralen skall bli en hållplats (Klara station). Då behövs inte 18 spår utan högst fyra. Dessa spår kan lätt grävas ned och hela tjocka, dyra, klumpiga, fula överdäckningen slipper vi. Vi skall inte ha rangerbangårdar och vagnsstädning mitt i Stockholms City utan städning och bunkring av tågen hamnar bäst i Uppsala eller Södertälje.
Stockholm behöver också väl fungerande flygtrafik för att möta den internationaliserade tidens krav. Såväl Bromma som Arlanda fyller viktiga funktioner. Att minska flygets miljöpåverkan är samtidigt ett viktigt uppdrag.
Hamnstaden
Stockholm är en hamnstad. Passagerarfartyg ska vara välkomna till staden. Containertrafik bör dock flytta ut ur stadens centrum till Norvik i Nynäshamn. Även oljehanteringen vid Loudden bör avvecklas.
Per:
För att detta skall vara möjligt behövs järnvägsanslutning till omlastning av gods från Containar i Älvsjö, Lunda och Arninge. Förutom dubbelspår måste en järnväg (under jord parallellt med Förbifart Staockholm) dras till Lunda och vidare till Älvsjö. Vidare borde finska järnvägstrafiken på färja tas bort från Frihamnen och föras till Kapellskär eller åtminstone till Norvik. Med en järnväg till Kapellskär via Arlanda skulle mycket av Finlands och Ålandstrafiken kunna flyttas dit. Arlanda skulle också kunna ta flygbränsle från Kapellskär.
Fartygen ska vara anslutna till el i land när de ligger vid kaj. Dieseldrivna fartygsgeneratorer ska inte behöva användas för att producera den el fartygen behöver.
Flanörernas och cyklisternas Stockholm
Flera centrala platser, bland annat Odenplan och S:t Eriksplan har anpassats efter gångtrafikanterna. Liknande initiativ bör tas i andra stadsdelar. Exempelvis Fridhemsplan behöver en översyn, för att ge Kungsholmen en samlingspunkt.
Stockholm borde bli en ännu mer cykelvänlig storstad. Cykelvägar måste beaktas tidigt i planprocessen för nya bostadsområden. Cykelvägnätets felande länkar måste åtgärdas, både i inner- och i ytterstaden och komplicerade trafikplatser bör förbättras ytterligare.
Säkerheten för cyklisterna och gångtrafikanterna måste prioriteras högre. För att förebygga olyckor är det viktigt att cykelvägarna är ordentligt avskilda från övrig trafik och från gångtrafikanter. Polisen bör övervaka trafikbeteendet bland cyklisterna Särskilt farliga områden är runt Slussen, Gamla stan, Tegelbacken samt runt Stadshuset.
Fler låsbara cykelställ är en förutsättning för att fler ska våga välja cykeln. Vid Centralen och andra kollektivtrafikknutpunkter ska det finnas säkra, trygga och lätt tillgängliga cykelparkeringar.
Det ska vara möjligt att ta med cykeln på tunnelbanan
Jag bävar!!och andra kollektiva färdmedel.
Trafikljus bör ställas om så att cyklister får en ”grön våg” likt man har gjort bland annat i Köpenhamn. Det bör också vara möjligt att tillåta högersväng mot rött ljus, antingen generellt eller med hjälp av särskild ramp till höger om ljusstolpen.
Barn behöver utveckla sin trafikkunskap. Många barn ger sig tidigt ut i trafiken på cykel och behöver få trafikkunskap och insikter om risker. Ett pedagogiskt grepp kan vara att inrätta en särskild ”trafikpark”, där barn får lära sig trafikregler och öva på sina cykelfärdigheter i lekfull miljö.
Bättre parkeringsmöjligheter
Parkeringsbristen är ett problem i Stockholm. Antalet parkeringsplatser måste öka, framför allt i nya garage som kan avlasta gatumarken. Längs många gator kan fler parkeringsplatser skapas, exempelvis genom snedparkering. Även bergrum bör kunna användas för parkering.
Parkeringsplatser måste tillskapas när nya bostäder växer fram. Parkeringstalen måste motsvara behovet hos de boende.
Respekten för handikapplatser, lastzoner, övergångsställen och gathörn måste återupprättas genom effektivare och bättre styrd övervakning. Samtidigt ska det inte finnas onödiga regleringar.
