2011-11-25

Järnvägen en 150 år gammal teknik

Oförmåga att investera i framtiden, att höja blicken, var den främsta kritiken mot kapitalismen, för oss som var unga och gick på Handelshögskolan 1968. Kapitalismen förbättrar och utvecklar hellre befintlig teknik, trots avtagande marginalnytta. Samma känsla får jag idag när jag läser hur politiker är beredd att investera 10tals miljarder i järnvägstrafiken.

Järnvägar är ett 150år gammalt system, som utvecklades pga. dåligt vägnät och avsaknad av flyg.

Banvallen som tåget går på klarar inte dagens tunga tåg. Den rör sig flera cm var gång ett tåg passerar, vilket gör underhållsarbetet mycket dyrt och omfattande. Rälsen slits hårt vid starter och inbromsningar, vilket gör att de måste slipas ofta. Hjulen har en tendens att bli åttkantiga på grund av inbromsningar. Växlarna slits mest och kräver ett stort underhåll framför allt vintertid, då såväl växlar som tågsätet isar igen.

Tågtrafik är hopplöst oflexibelt då man inte kan köra tåg i olika hastigheter på samma spår, man kan inte passera och om ett tåg försenas störs hela trafiken. Godstrafiken är klumpig och omständlig, eftersom den kräver en tidsödande rangering och går långsamt. Omlastningarna är dyra och svåra.

I tågkupén sitter man hopträngd med människor man inte valt själv. Störande samtal om sjukdomar och fyllefester, meningslösa mobilsamtal, klängande griniga småbarn, flabbande ungdomar, doft av medtagen hamburgare med pomfritt. Jobbiga tågbyten och ingen hjälp med bagagehantering.

Två fördelar har tåget. Det ena är att tågtrafiken är elektrifierad. Den stora fördelen är att tåget faktiskt är tåg, vilket gör att luftmotståndet blir betydligt lägre än all annan trafik. Däri ligger huvudsakliga ”miljövinsten”.

Bilen är det bekvämaste sättet att färdas eller att transportera gods. Flexibiliteten gör att man kan ta den väg man vill, stanna där man vill och nå enda fram till målet. Den stora nackdelen är beroendet av föraren, som styr och reglerar hastigheten. Brister hos föraren skapar en hög risknivå i trafiken.

Med hjälp av navigator och andra datoriserade system har vi nått den punkten att hastigheten lätt kan styras av väglag, trafik och hastighetsbegränsningar. Genom att lägga en slinga i vägen eller magneter, stött av radar och kameror, kan man låta bilen styra sig själv, utan risk. I dag har VW ett system där bilen styrs efter de vita vägmarkeringarna. Bilen blir spårbunden.

Centrala datorsystem kan uppdatera bilarna på all den information de behöver för att driva fram bilen på snabbaste och säkraste sättet.

Man behöver bara knappa in vart man vill åka så sköter datorer resten. Om bilen blir helt datorstyrd, så att man vid start bara registrerar vart man vill åka, som vid en vanlig Navigator, så kan bilarna, framförallt lastbilar, kopplas till tåg på större vägar, så att fördelen med järnvägens mindre luftmotstånd försvinner.

Bilen kan framföras med elektricitet, om man satsar på kondensatorer tillsammans medbatterier. Batterier är tunga och var cell ger endast 1,3 volt, vilket är en stor nackdel. Kondensatorer kan göras lättare och de kan laddas ”med blixtens hastighet” och kan ha mycket hög spänning, vilket ger högre verkningsgrad. Man behöver alltså inte stanna för att ladda dem. Elektrifiering av bilen är ett område som behöver satsas ytterligare på för att övervinna problematiken med energilagring.

Gummihjulet har en överlägset bredare och bättre funktion gentemot järnhjulet. Snabbare acceleration och kortare bromssträcka. Tystare och mjukare gång än tåget och utan smällar i växlar eller i skarvar.

Utgifterna för den forskning och utveckling som krävs för att bilen, av alla sorter, skall bli ett billigare, miljövänligare och säkrare alternativ till tåget, de kostnaderna är försvinnande små, jämfört med de kostnaderna som krävs för att få järnvägen att fungera på ett tillfredsställande sätt. Även om man fortsätter att satsa på järnvägen kommer den aldrig att gå mer än till en punkt vid framkomsten. Järnvägen är helt beroende av andra transportsystem. I längden är satsningen på ett 150 år gammalt transportsystem bortkastade pengar.

2011-11-20

Järnvägen får inte ifrågasättas i Sverige

Jag häpnar ibland att uppfattningar som står klart för proffs, vägrar de kommunicera, pga att ämnet i Sverige (bland Sveriges journalister och politiker) är tabu. Man slänger ut lite detaljer tillräckligt små för att bli avfärdade.
En av dessa tabun är järnvägen. Vissa saker kan inte ifrågasättas.
"Det är underbart att åka järnväg". Alla vet att det är komplicerat och klumpigt och man riskerar ofta att få bänkkamrater som man ogillar. Tanter som pratar sjukdomar, gubbar som skryter, ungar som skriker och klänger etc. Maten är dålig och svår att komma åt.
"Tåg är miljövänligt för att de går på räls och drivs med elektricitet". Eftersom tåg sällan har elmotor på var axel är verkningsgraden ganska låg, tågen använder inte elektricitetens fördelar i större grad.

Banvallen rör sig flera centimeter varje gång tåget passerar, vilket gör att underhållet för banvallen är gigantiskt. Rälsen slits hårt vid starter och inbromsningar, vilket gör att de måste slipas ofta. Hjulen har en tendens att bli åttkantiga på grund av inbromsningar. Växlarna slits mest och kräver ett stort underhåll framför allt vintertid, då såväl växlar som tågsätet själv isar igen.

Tågtrafik är hopplöst oflexibelt då man inte kan köra tåg i olika hastigheter på samma spår, man kan inte passera och om ett tåg försenas störs hela trafiken. Godstrafiken är klumpig och omständlig, eftersom den kräver en tidsödande rangering och går långsamt. Omlastningarna är dyra och svåra.

Tåg är att ett 150 år gammalt system som inte alls passar det moderna samhället.

Fördelen som tågen har, är det betydligt mindre luftmotstånd som sammansättningen av ”tåg” innebär.

Bilen har många fördelar gentemot tågen, men en stor nackdel, beroendet av föraren, som styr och reglerar hastigheten. Brister hos föraren skapar en hög risknivå i biltrafiken.

Bilen kan köras av datorer i bilen, kopplade till centrala datorer som har en övergripande uppfattning om trafiken och dess flöden. Det gör att bilen kan hålla maximal framkomlighet inte bara till en station, utan hela vägen till målet.

Bilen kan framföras med elektricitet om man satsar på kondensatorer i stället för batterier. Batterier är tunga och var cell ger endast 1,3 volt, vilket är en stor nackdel. Kondensatorer kan göras lättare och de kan laddas ”med blixtens hastighet” och kan ha mycket hög spänning, vilket ger högre verkningsgrad. Man behöver alltså inte stanna för att ladda dem.

I dag kan bilar styras efter den vita vägmarkeringen med kameror. Om man dessutom lägger magneter med jämna mellanrum i väg banan eller en kabel så kommer bilen att bli spårbunden, men spåret är en osynlig slinga i vägbanan.

Gummihjulet har en överlägset bredare och bättre funktion gentemot järnhjulet. Snabbare acceleration och kortare bromssträcka. Tystare och mjukare gång än tåget och utan smällar i växlar.

Om bilen blir helt datorstyrd, så att man vid start bara registrerar vart man vill åka, som vid en vanlig Navigator, så kan bilarna, framförallt lastbilar, kopplas till tåg på större vägar, så att fördelen med järnvägens mindre luftmotstånd försvinner.

Utgifterna för den forskning och utveckling som krävs för att bilen, av alla sorter, skall bli ett billigare, miljövänligare och säkrare alternativ till tåget, de kostnaderna är försvinnande små, jämfört med de kostnaderna som krävs för att få järnvägen att fungera på ett tillfredsställande sätt. Även om man fortsätter att satsa på järnvägen kommer den aldrig att gå mer än till en punkt vid framkomsten. Järnvägen är helt beroende av andra transportsystem. I längden är satsningen på ett 150 år gammalt transportsystem bortkastade pengar

2011-06-10

Notis i form av intervju med Stella fare

Stella Fare har med en liberala inställning i botten varit ordförande för Stockholmspartiet och Borgarråd tidigare. Efter senaste valet är hon: ledamot av Trafiknämnden (fd SL), samt ledamot av Landstingsfullmäktige.

PH: Du är en cykelfastast och blev känd för din kamp för cykelbanor och man skällde på dig i pressen när du ritade cykelbanor mitt vägbanan, utan för de parkerade bilarna. Hur fungerar det i dag?

Stella: Det har visats sig att i Stockholm fungerar det riktigt bra. Cykeln blir synlig hela sträckan och kommer inte överraskande fram i korsningen, som cyklar där cykelbanan är på trottoaren. Många kollisioner undviks. Effekten är, att man faktiskt är säkrare på gatan. Antal cyklar på gatan är nu tio gånger fler, men antalet olyckor har inte ökat. Fotgängare är mer utsatta och har fler olyckor i kollisioner med bilar.

PH: Stadsbyggnad är ditt favoritområde, som du ofta tog upp i valrörelsen. Hur skall städer byggas?

Stella: Staden måst utgå från närhet och tillgänglighet, därför är fotgängaren viktigast. Bygger man för de äldsta och yngsta, så fungerar staden för alla. Bilfria områden är bra. Bara möjligheten att cykla gör att antalet cyklande ökar. I Amsterdam har cyklisterna blivit så många att det blivit trängselproblem. Det är helt enkelt inte möjligt att köra bil längre på många gator. På Södermalm är det trivsamt att bo för att det är en levande miljö, med levande huvudgator och mycket grönt. Från huvudgatorna blir sidogatorna trevliga stråk.

PH: Hur kan Södermalm bli bättre?

Stella: Det vore fint om man kunde bredda trottoarerna och ge mer utrymme till aktiviteter. Inte bara restauranger, utan även för butikerna och människorna. Man kan mötas, sitta ned och vila eller slänga några ord.

PH: Säg något du inte gillar?

Stella: Just nu tänker jag på att vi skänker bort vårt rötslam till Norrland i stället för att göra biogas. Det är inte vettigt. Tänk om vi skulle kunna återvinna energi som vi äter och inte tillgodogör oss. Om matrester tog vägen genom avfallskvarnen, så blir det också biogas, som vi kan använda i våra bussar.

PH: Du sitter i och följer Landstingets arbete från fullmäktige, är det något som gjort dig besviken under den här tiden.

Stella: I fullmäktige sitter det 149 ledamöter och många är begåvade och har mycket att ge, men de har ingen möjlighet att komma fram, utan måste vara passiva, för att inte mötena skall spåra ur. Det är synd att se politiker reduceras till åhörare. Dessutom är faktiskt sjukvårdsfrågor och trafikfrågor ett omaka par. Det är lätt att teknikfrågor får dominera. Både sjukvård och trafik borde utvecklas i närmare samarbete med kommunerna. Kommunerna måste vara starka och ha ett intensivare samarbete.

PH: Och vad har varit positivt?

Stella: Åh det är kul att vi verkligen fått gehör för att kollektivtrafiken får växa. Vi diskuterar inte längre om, utan hur. Stambusslinjerna har ju stora problem med framkomligheten, mycket beroende på ren obstruktion från bilar, som parkerar i vägen. Bussarna går för långsamt i dag. Det skall vi göra något åt. Till exempel att ersätta dem med spårvagnar, som har större kapacitet, miljövänliga och är mer respekterade av bilarna. Låt oss börja med 4:an, som har lika många passagerare per dag, som SJ.

2011-05-24

Notis om:Båtuppläggning längs stränderna på Södermalm.

Det förekommer en hel del insändare och mycket snack om båtuppläggningen, framför allt längs Årstaviken. Man är irriterad på att båtarna brer ut sig och tar upp hela stranden. Det är ju inte några ekor och Campingbåtar som ligger där, utan riktigt stora fartyg. Många föräldrar är rädda att barnen skall leka där och båtarna på flera ton faller över barnen eller att de skall ta eld (barnen tuttar på?).

Framför allt är det byngligt och skräpigt och under våren när upprustning och sjösättning pågår så tar det all plats. När båtarna väl är i sjön, så återstår en ful skräpig plats. Dessutom används uppställningsplatsen av båtägarna som parkeringsplats.
Ja uppenbarligen finns det mycket man kan reta sig på och det är klart att båtägarna använder mark som en kommersiell marina skulle betala mycket för, om möjligheter fanns.

Det är väldigt trevligt med båtar längs stränderna och fint att Södermalmsbor har möjlighet att ha sin båt där. Samtidigt är inte nuvarande förhållande möjliga i framtiden. Konflikten mellan flanerande Södermalmsbor och Båtägarna kommer att eskalera och i längden kommer de som vill ha stränderna för promenader, fika, cykling och flanerande att vinna.

Det är viktigt att vi Folkpartister i tid diskuterar båtplatserna och uppläggningen, dels för att inte bli akterseglade i frågan, dels för att kunna ta ställning och argumentera när frågan blir aktuell.

Det är inte rimligt att förstöra stränderna med båtuppläggningen. Jag tror att båtuppläggningen måste flyttas och det är viktigt att vi kan föreslå en alternativ plats och att staden kan hjälpa till med denna flytt. En lämplig plats är på Mälaröarna exempelvis vid sidan om Tufa Marin eller någon annan plats på Färingsö eller Ekerö. Där kan man anlägga en mycket rationellare och även miljövänligare båtuppläggningsplats, där även inomhusuppläggning kan erbjudas.

Det är också viktigt att båtarna blir ett trevligt inslag för de flanerande Södermalmsborna och bygger utåt, så att fri vattenyta syns från stranden och framför allt att alla höga staket med taggtråd kommer bort. Båtbryggorna har nu vuxit organiskt på båtägarnas villkor. Det vore på sin plats att Stadsdelsnämnden tar på sig ansvaret för hela planeringen så att Stranden blir tillgänglig och kan utnyttjas på ett behagligt sätt, samtidigt som så många båtar som möjligt får bästa möjliga båtplats.

2011-05-11

Notis om Årsta Holmar

Årsta Holmar – en vanskött del av Södermalm.

I många århundraden och mycket längre tillbaka var Årsta holmar en mycket vacker pastoral, dit djur fördes för sommarbete, dit folk for för att njuta, bada och äta tillsammans.

1737 byggdes Årsta Holmars gård på Alholmen, då ett sommarnöje men senare trädgårdsmästeri och Värdshus.

Öarna har bytt namn ofta, men kallas nu, från väster, Alholmen (Laduholmen, Gräsholmen), Bergholmen (Tallholmen) och Lillholmen (Betesholmen, Ängsholmen). De tidigare namnen visar på hur vackert pastoralt Årsta holmar varit. 1928 byggdes järnvägsbron på Alholmen och ytterligare en bro 2005.

De sista 100 åren har öarna vanskötts och den tidigare pastoralen har förvandlats till ogästvänlig skräpmark med förbuskning och igenväxta stränder. Sopor slam och landhöjningen har långsamt gjort att öarna växt ihop i obehagliga sunkiga gungflyar.
Det är vårt ansvar inom Folkpartiet att arbeta för att denna vanskötsel upphör och att holmarna åter blir en fröjd för lunga och öga.

För de som har lätt att komma ut och röra sig i sjö, skog och mark är detta inte viktigt. Det är tydligen intressant för en elit att se, vilka biotoper som kan utvecklas i en vanskött sophög.

För funktionshindrande, äldre, barn och andra Södermalmsbor vore det underbart om vi kunde få en vacker träbro och tillgänglighet till en återställd pastoral.

Länge Leve Årsta holmar - levande och tillgängliga.

2011-05-04

Notis om att växa upp på Södermalm

Det skall vara bra att växa upp på Södermalm.
Skateboardgropen i Björnsträdgård är en ovärderlig tillgång för massor av barn. Fp Södermalm GamlaStan saknar svängrum för yngre barn.

Det är svårt att lära sig cykla och åka inlines (rullskridskor) på Södermalm. Vore det inte fint med en lång härlig bana för nybörjare. En bana som slingrar sig runt i Rosenlundsparken (t.ex), upp och ned för kullarna, kurvig och kul, med trafikmärken och övergångsställen. En bredare fartsträcka för tuffa tävlingar.

Visst vore det fint. Var skall man annars lära sig cykla? I Cykelfilen på Hornsgatan?

Notis om Slussen till FP söders infoblad

Slutliga förslaget till Slussen har kommit och alla är nöjda. Hänsyn har tagits till kritik och man har varit beredd att modifiera lösningen. Även FP/lib S-malm G-a Stan är nöjda med förslaget utifrån de förutsättningar som gavs för att bygga om Slussen. Däremot var vi ju inte nöjda med förutsättningarna, men dessa är orubbliga.

-Vi tror att Gamla Stan på sikt skall vara trafikfritt. En lugn plats för fotgängare och cyklister, möjligen någon buss eller spårvagn, men att bilar och genomfartstrafik tar sig andra vägar. Då behövs inte den breda motorvägsdelen över Slussen.

-Vi tror att tunnelbanan kan dras ut till Orminge eller Gustavsberg och anslutas till utfartsparkeringshus. Då behövs inte den stora buss terminalen.

-Vi tror att Österleden kan byggas och ersätta Centralbron. Då skapas en öppen vattenyta.

-Vi tror att Tunnelbanan kan fortsätta i kassuner under Mälaren med nya bättre stationer vid Gamla Stan, Medborgarplatsen (med anslutning till Pendeltåg) och Skanstull. Då kan man sänka Slussen 12 meter och Stadsmuseet kommer fram ur sin unkna grop och vi kan få en barockpark som vackert ansluter till Skeppsbron.

-Vi tror att fjärrtågtrafiken kan läggas i kassuner bredvid pendeltåg trafiken. Under ombyggnaden kan tågen köras på 3e och 4e spåren i Citytunneln. Då får vi en helt öppen vattenyta.

2011-02-09

Försoning

Hej!

Tack för ditt snabba och långa svar. Då förstår jag bättre vad det är du är kritisk till och vad det är som du vill se mer av i tidningen. Jag tar med mig det inför framtiden och uppskattar att du tog dig tiden att skriva till mig.

Med vänlig hälsning
Ania Obminska

Försök att förklara för Ania, vad som menades

Jag är inte missnöjd med tidningen. Jag tycker tidningen är viktig, men det är tråkigt att läsa snyft reportage som det luktar rättshaveri om lång väg. Det blev för mycket i senaste numret och jag konstaterade att du låg bakom alla snyftartiklarna. Artikeln handlar inte om hur jobbigt och vilka glädjeämnen det är att ha tre barn samtidigt. Den handlar om att hon är misshandlad av samhället. Jag uppfattar inte att mamman är diskriminerad och inte får ut sin rätt. Jag förstår inte vilken stor skithög värden är som inte bygger om en lägenhet som skall säljas. Gjorde Svenska Bostäder det vore det tjänstefel. Min uppfattning är att kommunen är både snabba och generösa med bostadsanpassningsbidraget. Det är generande att artikeln hänvisar till att Svenska Bostäder har 12 miljarder på banken. Kritiken av gymnasiereformen är märklig då gymnasiereformen just har syftet att få bort den utslagning av framför allt pojkar som dagens system medför och just få bort den uppdelning i A och B lag som vi har idag.
Alla artiklarna har en gnällig attityd och ger en rättshaveristisk slagsida.
Södermalm är stort som Örebro och Mitt i Södermalm har samma funktion som Nerikes Allehanda (Västerås och VLT). Kul att läsa om är Stadsdelsnämndens planer för fritid, parker, byggplaner. Intervjua makthavarna och deras idéer och värderingar. Gå på de olika partierna och låt de utveckla sina visioner och idéer för det framtida Södermalm.
Följ det gigantiska tunnelprojektet och Maria Magdalenakyrkans skakningar. Föreningslivet på Söder är enormt. Spegla körsången, boxningen, ungdomsidrotten, simning etc. Berätta om uppträdande, artister och all den konst man kan få uppleva på Söder. Berätta om demonstrationer, evenemang och kaos som vi hela tiden upplever på Söder. Hur i hela friden kommer Hornsgatan egentligen att se ut i framtiden. Skall det bli rondeller eller inte, vill folk hellre ha rondeller än ljussignaler. Skall man glasa in Zinken eller hur blir det med bandyhall. Utan bandyhall får inte Hammarby spela i elitserien. Hall gruppen träffade idrottsborgarrådet i måndags. Vad kom man fram till?
Berätta om hur det är att låna pengar för att kollektivt köpa sitt hem och förvalta det tillsammans. Vi har just köpt vårt hus och läser man i tidningen finns det inget positivt med det, men vi kanske tycker om det kollektiva ägandet. Skriv om utpressningen och penningtvätten i restaurang branschen. Skriv om svarthandeln med förstahandskontrakt. De flesta byten av hyreslägenheter i innerstaden smörjs av svarta pengar.
Spårvagn på Söder, skall spårvagnen gå Folkunga gatan Katarina vägen förbi Slussen, Vasabron, Vasagatan Torsgatan till Karolinska eller Solna eller skall den gå Fokungagatan Medborgarplatsen, Götgatan, Ringvägen och ersätta Fyrans buss till Karolinska. Varför bygga en gigantisk bussterminal vid Slussen, när tunnelbanans blå linje till Nacka Orminge och bussterminal där blir en billigare och bättre lösning.
När och hur skall Årsta Holmar bli tillgängliga för barn, äldre och funktionshindrade, som inte har sommarställe på Runmarö. Några motarbetar dessa planer intensivt (och framgångsrikt) varför gör de det.
Skriv om vårt Söder, Gallerier, ostbutiken på Hornsgatan, Saluhallen vid Medborgarplatsen, de små polisstationernas nära och effektiva arbete. Skriv om det nya Söder, mediefolket som gör att ICA Aptiten plötsligt kan sälja 20 nykokta humrar och kilovis med Kalixlöjrom på en vanlig fredags kväll. (I Örebro sälja endast djupfryst hummer).
Du är en flyhänt skribent, med ett härligt språk. Du har en enorm framtid framför dig som journalist. Ta vara på det och gå inte ner dig i rättshaverist träsket.

Ania svarar på hård kritik.

Hej!

Det var väldigt tråkigt att höra att du är så missnöjd med tidningen. Är det något särskilt som du syftar på? Vad vill du se i tidningen?

Jag tar gärna emot synpunkter på det som vi skriver om i Mitt i Södermalm, men gärna även tips och idéer.

Med vänlig hälsning
Ania Obminska

-------------
Ania Obminska
journalist
Lokaltidningen Mitt i
08-550 551 27
ania.obminska@mitti.se

2011-02-08

Ania Obminska är en katastrof för Mitt I Södermalm

Tidigare har Mitt i Södermalm varit en efterlängtad tidning med pigga spännande och intressanta nyheter om Södermalm. Sen kom Ania Obminska och tidningen fylls av långa fullständigt oreflekterade artiklar om rättshaverister. Det finns ingen tråkigare journalism än rättshaveristjournalism. Nu skall man sitta och gråta sig igenom tidningen. Inte någon analys, inte nån eftertanke om rimligheten. Det är bara så otroligt synd om rättshaverister och hela samhället är emot dem.
Gör er av med Ania Obminska och hennes outhärdliga journalistik och bli ett piggt spännande, reflekterande och upplysande nyhetsblad med intressanta nyheter om Södermalm.