Trygghet och Valfrihet – Folkpartiet/liberalerna Södermalm-Gamla stan och äldreomsorg.

Det vi menar med äldreomsorg handlar inte om ålder. Vår omsorg är att överbrygga de hinder som gör att vi inte kan fortsätta att leva ett normalt liv. Behovet av omsorg varierar inte så mycket med ålder, som det varierar med hälsa och mental vitalitet. Risken för funktionshinder tilltar naturligtvis med ålder. Det är vanligt att ökad ålder/funktionshinder innebär ökad isolering och ökad ensamhet.
Vår uppfattning är att biståndsbedömningen görs bäst av individen själv eller dess anhöriga. Stadsdelsnämnden skall fastställa regler och ramar för en framtida individuell omsorgspeng som individen fördelar efter eget gottfinnande. Det är något vi strävar efter.
Största funktionshindret är minskad rörlighet. Bilkörning ger en stor frihet och rörlighet och finns mentala förmågan, kan man ofta köra bil länge, trots värkande knän och svaga höfter. Det är viktigt att själv kunna gå på bio, gå på restaurang, handla mat och kläder, se och träffa folk och komma ut i naturen på t.ex. Årsta Holmar. Det är trevligt att kunna hålla sig ajour med utbytet av varor och priser. ”Att shoppa är ofta livets största nöje”. Därför är tillgången till en Minicrosser eller Permobil någonting vi tycker är mycket viktigt. Det är också viktigt med en färdtjänst, som fungerar utan väntetider. Färdtjänsten ger möjlighet att på ett smidigt sätt träffa vänner och släktingar längre bort.
Det är inte alltid bäst att försöka handikappanpassa en gammal lägenhet, utan vi bör underlätta möjligheten att flytta till ett bekvämare boende och om så önskas till ett Trygghetsboende. Vardagsstädning och vardagstvätt klarar många länge, men det är viktigt att man får tillgång till Storstädning och skjort/kemtvätt nån gång i månaden till ett rimligt pris. Vi skall hjälpa till att handla upp dessa tjänster. Rut-avdraget är en viktig länk i omsorgsstödet.
På samma sätt som att många inte vet hur man städar bra, saknar många förmågan att laga god mat. Vi bör underlätta kontakten mellan våra äldre och restaurangerna på söder, så att man kan få billig och välsmakande take away. Restaurangerna gör gärna matlådor, som kan hämtas eller levereras som middagsmat. För att värma mat krävs en microugn med våg så att maten värms till rätt temperatur för bästa smak och konsistens.
Trygghetsboende, där individen själv bestämmer när och om de skall flytta in, kommer att bli viktigt i framtiden. Vänner och släktingar kan söka sig till samma Trygghetsboende, där service och gemensamma funktioner kan anpassa till de boendes intressen och behov. Trygghetsboende kommer till stor del erbjudas av privata värdar, men även MICASA kan erbjuda Trygghetsboende.
I det biståndsbedömda Gruppboendet för dementa och liknande grupper kan stora förbättringar göras i boendet, så att individen kan orientera sig, känna igen musik, bilder, dofter, smaker och lätt kan få besök av vänner och bekanta. Istället för ideliga ombyggnationer måste MICASA kunna sälja gamla anläggningar och köpa/bygga nytt, som är mer lämpligt för gruppboendet.
Se de äldre som individer och låt dem bestämma sitt liv. Hjälp dem till ett rörligt och rikt liv genom att undanröja funktionshinder, som leder till isolering och ensamhet.

Spårbil och höghastighetståg - båda borde förbjudas.Kommentar tillLars Wedéns inlägg i tidningen nu

Även X2000 och vanliga tåg bör förbjudas så länge de inte uppfyller de mest elementära krav på tillgänglighet. Man har genom åren lagt ned miljarder efter miljarder på järnväg. Man försöker få tågen att gå fortare och att ev. även hålla tidtabellen. Man vill bygga järnväg för höghastighetståg på samma typ av banvallar som för 150 år sedan. Banvallar som är för mjuka för de tunga tågen och som kräver gigantiska underhåll. Man hyllar järnvägen som kommunikationsmedel, trots att järnvägen är så otillgängligt att det borde förbjudas.
• Efter 150år har SJ/Banverket inte brytt sig om att höja perrongerna till samma nivå som vagnsgolvet. Detta har gjort att vanliga människor, med barnvagn och väskor och även de som rör sig med permobil inte kan ta sig ombord på ett bekvämt sätt. Hade banverket höjt perrongerna, hade uppehållen på stationerna blivit korta och effektiva. Det är faktiskt ingen mening att köra tåg i två- trehundra kilometer i timmen om det tar 12 minuter att med hissar och annat krångel baxa ombord en stackars mänska i permobil. Kommer de fem stycken i permobil, får fyra inte åka med.
• Det är viktigare att bygga nya perronger än att köpa nya tåg som permanentar de låga perrongerna.
• Det vore effektivare om man gick ombord på den ena sidan och ur tåget på den andra.
• Tågen kör fortfarande vänstertrafik, vilket är ytterligare ett bevis på banverkets extrema ineffektivitet.
• Det borde vara motor på varje axel i stället för lok och vagnar, i synnerhet på godståg, som kräver omfattande rangering.
• Passagerarna måste kunna få någorlunda integritet, prata i telefon, läsa en bok och se en film i fred, jmf bil.
Spårbil är lockande för alla teknikfreekar. Man sitter ensam i bilen och susar fram fyra meter ovanför marken. Man har en hållplats vid sin tomtgräns. MEN det kommer inte att finnas hissar vid var station. Det blir orimligt dyrt. Detta gör att man upprepar misstaget och det gör att spårbilar bara kan användas av de som inte har barnvagn eller bagage. För att inte tala om alla äldre och funktionshindrade som aldrig kommer att kunna använda spårbilar, på samma sätt som de idag inte kan åka tåg. Man stänger restauranger som inte kan ta emot funktionshindrade, man borde förbjuda kollektiva kommunikationsmedel som inte kan ta emot funktionshindrade.